Hur räknar jag ut räntan på lån?

Hur räknar jag ut räntan

Vi måste säga att det glädjer oss att det finns så många olika alternativ för lån som det finns idag.

Oavsett om du vill låna till bostad, resa eller en ny bil så finns det möjligheter för dig.

Lånar du pengar så kostar det, men precis hur mycket det kostar kanske inte är lika lätt att svara på.

Låt oss tillsammans ta en titt, så att du kan få bättre kontroll över ditt lån och din ekonomi.

När du har läst denna sida kommer du ha bättre koll på:

  • Vilka räntor som finns
  • Hur du räknar ut din ränta
  • Hur du kan sänka din ränta

Vad är ränta och vilka räntor finns?

Oavsett om du tar ett blancolån, peer-to-peer lån eller ett bottenlån, så kommer du att vara tvungen att betala ränta.

Räntan är en fast eller rörlig procentenhet som placeras på det belopp du lånar. Det kan ses som en avgift för dig som du betalar till långivaren som ersättning för att du fick låna.

Vilken ränta som du personligen kommer att få beror på flera faktorer.

Faktorer som påverkar din ränta är bl.a.:

  • Din inkomst
  • Dina utgifter
  • Eventuella skulder
  • Eventuella betalningsanmärkningar

Enligt lag så måste alla långivare vidta en så noggrann kontroll över din ekonomi som möjligt, innan de eventuellt kan bevilja ett lån.

Den här kontrollen sker till största del via en s.k. kreditupplysning. Dock kan det hända att nutida ekonomiska uppgifter inte syns på kreditupplysningen. Resultatet av kreditupplysningen är vad som kommer att avgöra hur mycket du får låna och till vilken ränta.

Vilka olika räntor finns i Sverige idag? Det finns många!

Några exempel på räntor är:

  • Effektiv ränta
  • Fast ränta
  • Rörlig ränta
  • Dröjsmålsränta
  • Låneränta
  • Månadsränta

Det finns också något som kallas för Reporänta.

Det är en marknadsränta som styrs av Riksbanken och eftersom den påverkar bankens eller långivarens ränta, påverkar det även räntan på ditt lån.

Vilken ränta du själv har, ser du på dina lånepapper. 

Hur räknar jag ut min ränta?

Eftersom vi inte kan veta ditt belopp, återbetalningstid, räntesats eller vilken typ av ränta du har fått, får vi ge exempel. Därefter kan du själv sitta ned i lugn och ro och försöka räkna ut din ränta.

Fast ränta:

Kvarvarande skuld x räntesats i decimaler = årsränta i kronor

Låt oss säga att du lånar 100.000 kr med 7% ränta årligen, då får du: 100.000 x 0.07 = 7000 kr

Vill du räkna månadskostnad i ränta så delar du bara 7000 kr/ 12 månader = 583,33 kr

OBS! Notera begreppet ”kvarvarande skuld”. För varje år som den minskar så minskar även den årliga räntekostnaden.

Rörlig ränta:

Om du har rörlig ränta behöver du hålla ett vakande öga, eftersom den kommer att förändras för dig. Många banker erbjuder s.k. ”3-månadersränta” som kortast löptid. För dig betyder det att räntan ändras var tredje månad. Med andra ord är det väldigt svårt att räkna ut i förväg.

Effektiv ränta:

För att ge dig ett så tydligt svar som möjligt, har vi en väldigt bra artikel om just det här ämnet. Här finner du hur du beräknar effektiv ränta.

Vad är återbetalningstid?

Återbetalningstiden (löptid) avgör hur mycket du kommer att behöva amortera/ betala tillbaka varje månad för ditt lån.

En längre återbetalningstid innebär högre räntekostnader i längden och en lägre amorteringskostnad – en kortare återbetalningstid innebär lägre räntekostnader i längden och en högre amortering.

Det är viktigt att känna till återbetalningstiden eftersom dina betalningar kommer att påverka ”kvarvarande skuld”.

Det här är dels viktigt för att kunna planera dina betalningar i tid, men även för att se hur kostnaderna förändras för varje betalning som sker eller uteblir.

Sänk räntan på ditt lån

De flesta faktorer som påverkar räntan på lån kan du inte påverka som låntagare.

Det är ju inte lätt att öka lönen reellt och snabbt. Det finns dock en sak du kan göra för att få bättre ränta och det är att ansöka om lån tillsammans med någon annan. När du ansöker om lån med medsökande har ni båda solidariskt ansvar för återbetalning.

Då minskar du långivarens risk och de kan erbjuda lägre ränta. På samma sätt kan du få lägre ränta om någon annan är beredd att gå i borgen för dig, eller om du kan använda ett dyrt föremål såsom din bil eller annat som säkerhet för lånet.

En annan ränta

När du sparar pengar på ett sparkonto får du oftast utbetalning av ränta en gång om året. Här får du alltså ränta, istället för att betala ränta.

När den här räntan läggs till på sparkapitalet, växer ditt sparkapital.

Detta kallas även kumulativ ränta eller sammansatt ränta.

Vissa sparkonton tillför räntan till kontot flera gånger om året, vilket betyder att du få ränta på räntan tidigare och därmed bättre avkastning, om du låter räntan stå kvar på kontot.

I så fall blir din effektiva ränta högre än årsräntan. När räntan endast betalas ut en gång om året blir den effektiva räntan samma som årsräntan. Du kan även få ränta på räntan vid fond- eller aktiesparande om du återinvesterar utdelningar direkt.

Formeln för att räkna ut ränta på räntan är: FV = PV * (1 + i)^n

Där:
FV = kapital efter periodernas slut
PV = insatt kapital
i = ränta för en period
n = antal perioder

Exempel:

Insatt kapital: 1000 kr
Ränta för en period: 5%
Antal perioder: 5 år

1276,28 = 1000*(1+0,05)^5

Dvs, om du sätter in 1000 kr på ett konto med 5% ränta i 5 år, får du 1276,28 kr när du tar ut dem, dvs 276,28 kr i ränta totalt.

Den här formeln fungerar för insatta kapitalbesparingar utan tillsatta månadsbesparingar.

Om du vill veta det framtida värdet av ett kapital med månadsbesparingar behöver du en annan formel.

En annan sak att komma ihåg är att du oftast måste räkna bort 30% i skatt från årets ränta, eftersom du bara får ränta på räntan på den del av räntan du får behålla efter skatt.